Vakuumformning har sina rötter i mitten av 1930-talet. Under den här tiden började man experimentera med olika sätt att forma plastmaterial med hjälp av vakuum. Grundidén var enkel: en plastskiva värmdes upp tills den blev mjuk och formbar, för att sedan formas mot en modell genom att skapa ett undertryck.
De första praktiska användningarna av vakuumformning sågs inom förpackningsindustrin. Tekniken gjorde det möjligt att snabbt och relativt billigt tillverka plastförpackningar till olika produkter. Under 1950-talet spreds vakuumformning till fler områden, bland annat fordonsindustrin, där metoden användes för att tillverka paneler och inredningsdetaljer.
Materialen som används vid vakuumformning har utvecklats mycket genom åren. Från att från början mest ha använt cellulosabaserade plaster, gick utvecklingen mot material som polystyren (PS), polyvinylklorid (PVC), akrylonitril-butadien-styren (ABS) och polykarbonat (PC). Dessa material erbjuder olika egenskaper som slagstyrka, temperaturtålighet och ytfärdighet, vilket har gett vakuumformningen många nya användningsområden.
Under 1960- och 1970-talen skedde stora tekniska förbättringar av processen. Bland annat utvecklades effektivare uppvärmningssystem och mer precisa vakuumpumpar. Dessutom förbättrades kontrollen av temperatur och tryck, vilket gjorde det enklare att tillverka större och mer komplexa detaljer med högre noggrannhet.
När vi talar om vakuumformning är formningsdjup en viktig parameter. Det beskriver hur djupt en plastdetalj kan formas utan att materialet blir för tunt. Vanliga formningsdjup ligger mellan 20 mm och 500 mm beroende på material och maskinutrustning. Plastskivornas tjocklek varierar normalt mellan 0,1 mm och över 10 mm, där tjockare material används vid så kallad tjockplåtsvakuumformning.
Idag används vakuumformning inom flera olika branscher. Metoden återfinns exempelvis inom medicinteknik, livsmedelsförpackningar, fordonsproduktion och byggindustrin. Där en rad olika produkter produceras. Utvecklingen går fortsatt framåt med fokus på energieffektivitet och förbättrad detaljprecision. Vakuumformningens historia visar hur materialval och maskinteknik tillsammans har format en metod som fortfarande har en viktig roll i dagens industriella produktion.
