En fettsmörjövervakare används för att kontrollera att rätt mängd smörjmedel når varje smörjpunkt i en maskin. Utrustningen monteras vanligtvis i matarledningen eller nära fördelare och registrerar hur mycket fett som passerar och vilket tryck som byggs upp i systemet och ibland även temperaturen. På så sätt går det att se om smörjsystemet arbetar inom förväntade gränser eller om det finns avvikelser som behöver hanteras.
Grundprincip och huvudkomponenter
En typisk fettsmörjövervakare består av en flödesdel, en tryckgivare och en elektronikenhet med display eller signalutgångar. Flödesdelen kan vara volymetrisk, där en bestämd volym fett passerar för varje pulsslag. Varje puls motsvarar till exempel 0,1 cm³, vilket gör att både flöde och total levererad volym kan beräknas på ett kontrollerat sätt.
Tryckgivaren mäter systemtrycket i bar och kan visa om en ledning är blockerad eller om en packning har gått sönder. Elektronikenheten tar emot signalerna från givarna och omvandlar dem till mätvärden. Vanliga utsignaler är strömsignaler på 4 till 20 mA och digitala pulser för flödesmätning. På en lokal display visas ofta aktuellt flöde i cm³ per minut, systemtryck i bar, total volym i cm³ eller liter samt status för larm.
Inställningar och larmnivåer
För att övervakaren ska ge användbara data måste inställningarna anpassas till anläggningen. Det handlar bland annat om att ange gränser för flöde, tryck och tid. Några typiska parametrar är:
- Pulsvärde i cm³ per puls
- Lägsta och högsta flöde i cm³ per minut
- Minsta och högsta systemtryck i bar
- Fördröjningstid innan larm aktiveras i sekunder
När en gräns överskrids kan övervakaren ge både lokalt larm via display eller lampa och elektrisk signal till ett styrsystem. På så sätt kan maskinen stoppas eller en varning skickas innan lagringar eller glidytor tar skada. För att tolkningen ska bli tydlig dokumenteras larmnivåer och statuskoder normalt i anläggningens underhållsinstruktioner.
Kalibrering och kontroll i drift
Tillförlitliga mätvärden kräver regelbunden kalibrering och kontroll. Pulsvärdet behöver stämmas av mot en känd volym fett genom provkörning, och tryckgivaren bör jämföras med en referensmanometer. En enkel rutin är att jämföra loggad totalvolym från övervakaren med den mängd fett som faktiskt fylls på i behållaren. Om värdena skiljer sig åt kan det tyda på läckage, felaktiga inställningar eller givarfel.
Genom att registrera dessa kontroller i underhållssystemet skapas en historik över hur smörjsystemet beter sig över tid. Detta underlättar felsökning och gör det enklare att se när justeringar av smörjintervall eller byte av komponenter kan behövas.
Stöd för planerat underhåll
När mätdata sparas över tid går det att följa trender i flöde och tryck. En långsam förändring kan visa på begynnande igensättning i en ledning, medan plötsliga tryckfall kan tyda på brott i slang eller koppling. Informationen kan användas för att planera insatser innan funktionsfel uppstår och för att anpassa smörjintervall till verkliga driftförhållanden.
I mer omfattande system kan fettsmörjövervakare kopplas till överordnade styr och underhållssystem för att övervaka all fettsmörjning i en anläggning. Då går det att samla statistik över fettförbrukning, följa larmhändelser och skapa rapporter som stödjer beslut om underhållsåtgärder och eventuella ändringar i smörjsystemets utformning.
