I princip alla verkstäder som svarvar, fräser eller borrar metall använder skärvätska, men den hamnar sällan i strålkastarljuset. Ändå avgör den hur länge verktygen håller, hur fin ytan blir och hur ofta maskinen står still för ombyte. Här går vi igenom vad skärvätskan faktiskt gör och vad som skiljer de olika typerna åt.
Fyra jobb i en och samma vätska
Skärvätskan kyler skäret så att verktygsstålet inte glödgas ur och tappar hårdhet. Den smörjer kontaktytan mellan verktyg och material, vilket minskar friktion och skärkrafter. Den spolar bort spån från skärzonen innan de repar ytan eller fastnar i verktyget. Och den skyddar både arbetsstycke och maskin mot korrosion under och efter bearbetningen. Ett fel val, eller för dålig koncentration, och alla fyra funktioner försämras samtidigt.
Tre huvudtyper
Skäroljor är rena mineral- eller syntetoljor utan vatteninblandning. De ger bra smörjning och används ofta vid tuffa operationer som gängning och brotschning, men kyler sämre än vattenblandade alternativ.
Emulsioner blandas med vatten och bildar en mjölkig vätska. Vattnet står för kylningen, oljan för smörjningen, vilket gör emulsioner till en vanlig allroundlösning i verkstäder med blandad produktion.
Syntetiska och semisyntetiska vätskor innehåller lite eller ingen mineralolja. De kyler effektivt, håller sig rena längre och ger ofta en bättre arbetsmiljö, men kan kräva andra rutiner för koncentration och tillsatser.
Materialet styr valet
Aluminium kräver vätskor som inte ger fläckar eller korrosion på den mjuka ytan. Rostfritt stål arbetshårdnar lätt, vilket ställer högre krav på smörjförmåga för att undvika att skäret glider och nöts fort. Titan utvecklar hög lokal värme i skärzonen och behöver vätskor med stark kyleffekt. Gjutjärn bearbetas ofta torrt eller med minimal vätskemängd eftersom det grafitrika spånet annars blandar sig med vätskan och sätter igen filter och kanaler. Leverantörer som TechPoint har byggt sitt sortiment av skärvätskor kring just den uppdelningen, med separata produkter för aluminium, rostfritt, titan och gjutjärn.
Vad ett fel val kostar
Fel vätska, eller rätt vätska i fel koncentration, märks först som snabbare verktygsslitage och sämre ytfinish. Går det längre uppstår korrosion på arbetsstycken, bakterietillväxt med dålig lukt som följd, och i värsta fall stillestånd när maskinen måste rengöras i förtid. Kostnaden för själva vätskan är ofta liten jämfört med vad ett produktionsstopp eller kasserade detaljer kostar.
Sammanfattning
Skärvätskan kyler, smörjer, spolar och skyddar samtidigt, och vilken typ som passar beror på både material och operation. Att lägga tid på att välja rätt från början betalar sig i verktygslivslängd, ytkvalitet och färre stopp i produktionen.
